Idag är min sista heldag i Japan. Imorgon åker jag till Thailand, vilket skall bli awesome. Lite trist att lämna det här otroliga och häpnandsväckande landet men samtidigt så längtar jag verkligen efter sällskap och nya äventyr. Känner trots allt att det här är ett land jag kommer återvända till så ja det är hej då imorgon men ett "hej då, vi ses snart igen!". Japan alltså. Hit skall du åka om du vill se saker du aldrig sett förut, uppleva saker du aldrig upplevt förut, upptäcka en helt annan värld och prata japanska. Jag har haft en otrolig resa i Japan och trots att jag inte kunde ett ord japanska när jag kom hit så har det ändå gått, jag har klarat mig. Jag har löst alla de situationer jag hamnat i, men det har varit för jävligt vissa gånger, krångligt och många gånger irriterande. Aldrig i hela mitt liv har jag velat kunna japanska så mycket som dessa veckor. Mitt tips är att kunna några standardfraser och kunna läsa lite olika maträtter, typ olika ingredienser, innan du åker hit. I Tokyo var det skönt att resa runt själv, staden var så full av liv att ensamheten kändes som en lyxvara,  som jag njöt av. Jag gillar att iaktta, betrakta och i min takt se det jag vill se. Prata för mig själv i vimlet utan att någon noterar det och om de gör det så spelar det ingen roll, eftersom kaoset rör sig och jag lär aldrig befinna mig där igen. Jag älskar att prata för mig själv och skiter väl alltid fullständigt i om någon hör eller ej i vanliga fall heller. Det är min lyx. Jag reste planlöst och varje morgon när jag vaknade gick jag ut genom dörren och på väg till tunnelbanan valde jag tåg utifrån mitt första infall. Aldrig har jag använt en reseguide så mycket som dessa dar. Öppna boken, välja tåg och sen bara uppleva. Så har jag levt hela min tid i Japan. Frihet. Spontanitet. Jag. Att låta kaoset ta plats. För sån är jag, utan en enda fot på jorden. Och visst blir det rörigt ibland, lite tokigt, kanske en och annan panikkänsla men välbehaget när allt löser sig. När jag ser till att allt löser sig. Det slår ALLT. För det går om man vill och det som inte dödar, det härdar. Jag härdar och jag är så otroligt stolt över mig själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om en vecka börjar jag jobba som lärare i en etta, ett vickariat som sträcker sig över hela terminen. I skrivande stund är jag ganska nyligen informerad om jobbet, jag vet egentligen inte så mycket om barnen, schemat eller mina kollegor. Men jag är s...

Jag bär i förvirringen en knuten näve känslor jag inte minner styra Stirrar stumt in i spegelns sköra glas Väntar på svar men hör bara tystnad...

En mellanlandning i Malmö, sista bussresan och tillslut hemma i älskade Göteborg. Det första jag ser i Göteborg är Jennys leende, bra början! Nu har jag varit hemma några dagar dock blev läkarbesök det första åtagandet jag gjorde, med resultatet sj...

Det är en konstig känsla att sitta i Sverige och skriva detta inlägget. Den sista flygresan gick bra, ingenting krånglade, ingen panik i sista stund, inga problem vid incheckningen och inga onödiga säkerhetskontroller. Kändes helt enkelt stabilt, min...

Nu närmar sig slutet med läskiga steg, det virvlar av känslor inför flygresan hem. Lycka över att komma hem igen, sorg att behöva lämna det här. Sorg över att nå ett slut. Men min hemlängtan tar nästan över och tillsammans med den så känns det riktig...