Direktlänk till inlägg 13 maj 2012
Det är en konstig känsla att sitta i Sverige och skriva detta inlägget. Den sista flygresan gick bra, ingenting krånglade, ingen panik i sista stund, inga problem vid incheckningen och inga onödiga säkerhetskontroller. Kändes helt enkelt stabilt, min första tio timmars flight bara flög iväg (ha ha, kul) och lika så gjorde den sista femtimmars flighten, skönt. Efter att ha flugit och farit så mycket på så kort tid så går hela flygproceduren nästan som på rutin. Men fortfarande, flygplatser är nog den värsta platsen på jorden och jag blir förvånad över hur otroligt kassa dem är varenda gång. Nu dröjer det antagligen lång tid tills nästa flight något som både är skönt och tråkigt.
Nästan hemma alltså, eller i mitt andra hem skulle man också kunna säga, Malmö. En av dem finaste platserma på jorden, så det kändes nästan självklart att avsluta resan här. Göra den fulländad liksom. Om två dar är jag i Göteborg igen. Fina Göteborg. Hem. Skall bli skönt, skall bli konstigt, skall bli underbart.
Det börjar landa att jag är tillbaka nu, det är drygt ett dygn efter hemkomsten. Jag är en aning konfunderad. Innan jag reste tänkte jag att jag skulle sluta tänka när jag reste iväg, så var det ju självklart inte. Dem förväntningarna krossades och byggde istället upp en respekt och acceptans för tänkandet. Nu när jag är hemma igen slås jag över hur mycket min hjärna faktiskt blev distraherad, uppenbarligen fanns det ännu mer tankar undangömda där inne någonstans. Masstillverkning är tydligen något min hjärna vill syssla med, snyggt.
Förvånasvärt är hur väldigt bra det känns att vara hemma igen. Svensk luft. Svensk mat. Svenskt språk. Svenska vägar. Jag gillar verkligen Sverige. Tack världen för allt du gett mig och tack Sverige för att du är du och alltid finns här med öppna ängar (armar).
Over and out,
Matilda Linnea Maria
Om en vecka börjar jag jobba som lärare i en etta, ett vickariat som sträcker sig över hela terminen. I skrivande stund är jag ganska nyligen informerad om jobbet, jag vet egentligen inte så mycket om barnen, schemat eller mina kollegor. Men jag är s...
Jag bär i förvirringen en knuten näve känslor jag inte minner styra Stirrar stumt in i spegelns sköra glas Väntar på svar men hör bara tystnad...
En mellanlandning i Malmö, sista bussresan och tillslut hemma i älskade Göteborg. Det första jag ser i Göteborg är Jennys leende, bra början! Nu har jag varit hemma några dagar dock blev läkarbesök det första åtagandet jag gjorde, med resultatet sj...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 | 10 |
11 |
12 |
13 | |||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|