Söndag. Det är inte ångest, det är sentimentala känslor som överröser mig. Det är sista söndagen i Malmö. 

I bakgrunden värmer Musikhjälpen mig och beviset på hur många bra människor det finns här i lilla Sverige.

Jag konstaterar att Musikhjälpen borde sändas oftare. 

Den här hösten har verkligen överträffat sig själv. I Augusti stod jag med en enorm höstångest i famnen. Med en otrolig brist på tillitelse för Malmö och dess innehåll. Sveket hade verkligen överträffat mig och fått mig att tro att endast gråtoner skulle dansa kring mig, i mig, på mig. Är så glad att jag kunde ha så fel. 

Malmö, du har verkligen fyllt mig med kärlek, glädje och hopp i det allra fulaste stunderna. Wow.

Nu kommer den klychiga delen, men trots så ärlig och viktig:

Människor, ni fina, ni har gett mig hopp. 

Ni har fått mig att klara mig igenom händelser jag aldrig trodde skulle hända mig. Trots att svarta fula personer tagit ut sin vrede över mig i alla dess olika former. Händelser jag aldrig kommer förstå. Upplevelser ingen skall behöva uppleva. Sekunder, minuter som skakar om mig. 

Tack vare er. Tack vare alla barn på förskolan. Tack vare mina kära kollegor. Tack vare min fina chef. Tack vare mina fina vänner. Tack vare min tro. Tack vare min fina familj. Tack vare all den glädjen ni ger mig, all den omtanken, så har den hösten blivit vacker. Ni har överträffat allt mörker som kämpat emot. Tack tack tack.

Ni kommer för alltid att bo i mitt hjärta.

All kärlek, Tilda.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om en vecka börjar jag jobba som lärare i en etta, ett vickariat som sträcker sig över hela terminen. I skrivande stund är jag ganska nyligen informerad om jobbet, jag vet egentligen inte så mycket om barnen, schemat eller mina kollegor. Men jag är s...

Jag bär i förvirringen en knuten näve känslor jag inte minner styra Stirrar stumt in i spegelns sköra glas Väntar på svar men hör bara tystnad...

En mellanlandning i Malmö, sista bussresan och tillslut hemma i älskade Göteborg. Det första jag ser i Göteborg är Jennys leende, bra början! Nu har jag varit hemma några dagar dock blev läkarbesök det första åtagandet jag gjorde, med resultatet sj...

Det är en konstig känsla att sitta i Sverige och skriva detta inlägget. Den sista flygresan gick bra, ingenting krånglade, ingen panik i sista stund, inga problem vid incheckningen och inga onödiga säkerhetskontroller. Kändes helt enkelt stabilt, min...

Nu närmar sig slutet med läskiga steg, det virvlar av känslor inför flygresan hem. Lycka över att komma hem igen, sorg att behöva lämna det här. Sorg över att nå ett slut. Men min hemlängtan tar nästan över och tillsammans med den så känns det riktig...